Fiskdisken där jag jobbar

Idag var jag själv på jobbet så jag bestämde mig för att göra en liten undersökning. Jag räknade antalet kunder som handlade. Blev hela 34 stycken....PÅ 10 TIMMAR!!! 3,4 kunder varje timme. Det är inte ens en kund i kvarten.... Tur att jag hade lite grejer att fixa med. Det blev två smörgåstårtor, tre laxpuddingar och uppvägning av löjrom. Klockan flög fram. Men sen slog hon två och då var jag i stort sett klar. Tick tack, tick tack... Men dagen har ändå gått fortare än väntat och i ärlighetens namn så är det inte så konstigt att folk inte handlar fisk precis efter påsken. De är fed up helt enkelt.

Jag blev i alla fall bjuden på dejt, av två olika personer. Minna du kan sluta läsa här, du har redan hört storyn. Anyway, den ena var en snubbe på kanske 45 bast med mustasch, rufsigt hår och snickarbrallor. Han såg allmänt bonnig ut (fattar ni på ett ungefär...?)  Han köpte gravad lax som skulle räcka till en, om inte jag skulle komma på middag kanske? Gick till ungefär så här:

- Du kanske vill komma på middag? (Lite surmulen) Fast du är väl upptagen som alla andra?
- Hahah, nej inte jag inte. Jag är fri som en fågel.
- Då kanske du vill komma nån gång? Skulle du våga det?
- Jaha, kanske det. Tack! Hej då!

Han skoja ju...typ, men det var ändå gulligt tycker jag.

Sen kom dude nummer två. Utländsk kille, 35 år kanske, svart hår, tatuering, lite smörig med t-shirt och snickarbyxor. Han snacka lite om våra kylar och hade nog tänkt sig ett lite mer långvarigt förhållande med mig. Haha! Gick till ungefär så här:

- Hej, vilket vackert leende du har.
- Hihihi, tack!
Bla bla bla...massa snack om kylarna
- Vad heter du?
- Alexandra
- Går du till nån kyrka i Piteå, Alexandra?
- Nej aldrig
- Hmmm (ser lite bekymrad ut) Men är du döpt eller konfirmerad?
- Japp, både och.
- Jaha, men då har jag ju nått att gå på (skiner upp) Vill du äta lunch med mig?
- Eh, jag har redan ätit, och jag kan ändå inte lämna fiskdisken (puh)
- Hmmm, men när slutar du?
- Sju (här börjar det bli liiite för seriöst för mig...)
- Jaha, men kanske en annan gång. Jag kommer in en annan gång.
- Okej, jag ska säga till chefen om kylarna. Hej då!

Hahah...han var ju snäll liksom. Så länge de inte går för långt så tycker jag att det är rätt gulligt. Vi borde ha mer sånt i Sverige. Hej vad heter du, vill du gå på lunch med mig?

Två olika förfrågningar, två olika killar. Men de hade faktiskt två saker gemensamt: snickarbyxor och ingen chans hos mig. Fast uppskattat var det. I still got it.