Franzi gav mig ett paket som jag ska oppna lite senare. Gullunge! Och jag som inte hade natt att ge henne... Vi sa hej da for en stund sedan precis innan jag gick in i sakerhetskontrollen (blev sjalvklart utvald att genomga en extra kontroll men de var sa himla trevliga och det gick superfort sa det gjorde inte sa mycket) och jag sag minsann nagra tarar i hennes ogon. Ah fina van!

Usch, nu ska jag inte bli kanslosam har. Men hur kul det an ska bli att komma hem sa gar det inte att komma ifran att det ar jobbigt att aka.

Men nu ar det dags for mig att ga bort till min gate. Bye Sydney! Kanske ses vi i framtiden...

Till er som vantar dar hemma: Snaaaaaaaart!! Jag langtar efter er!

Puss och kram!