Alla mina huskompisar var ute på diverse åtaganden förut men jag som försöker plugga var tvungen att stanna hemma. Jag har lämnat filmanalysen för ett tag och försöker istället skriva en uppsats i kursen English text & writing. Jag ska i stora drag analysera två olika texter utifrån en vald teori (jag har valt genus) och sen svara på om knowledge of both writing and reading contexts is important to our understanding of texts. Visst låter det lätt? Jag kan inte ens översätta frågan till svenska :)

Det jag egentligen skulle säga var att jag tror att det kan ha varit första, eller möjligtvis andra gången som jag har haft hela huset för mig själv. I vanliga fall tycker jag att det är en lyx, för jag är i megabehov av eget space och egen tid lite då och då. Men nu önskade jag bara att någon skulle komma hem, även om de så bara hade gått in på sitt rum och sovit. Det var inte alls mysigt att vara själv. Jag kanske börjar tycka om det här kollektivlivet? Nja, det berodde nog snarare på kackerlackan jag hittade (och sprejade till döds) i köket eller det faktum att jag måste plugga fastän jag inte har någon som helst lust.
Hur som helst så kom Juliette hem efter ett tag och jag blev så glad. Nu sitter vi i varsin säng med hörlurar på och grejar med våra datorer. Skönt att kunna umgås utan att behöva interagera hela tiden.




Usch, den dumma uppsatsen vill inte alls bli färdig. Den vill inte ens bli halvfärdig. 560 ord av 1500 än så länge.